Gårdagens ridtur

Igår var jag ute i stallet och fixade, när jag kom dit hade hästarna precis fått lunch och jag gick in i stallet för att mocka, men det var redan klart. Istället packade jag höpåsar till båda hästarna, EM, natt och frukostpåsar blev det. Fixade även kraftfodret till dom och fixade vatten i boxarna och fyllde på med vatten och ställde in i sadelkammaren så det underlättar för den som kommer dagen efter och ska göra stallet så finns vattnet klart i sadelkammaren. Vi får ta vatten från kortsidan av huset som står på gården nu när detär vinter, på sommaren, vår och höst går det bra att ta vatten precis utanför stallet men det fryser tyvärr nu på vintern, ni vet säkert hur det är... Ni själva kanske har så i stallet ni står?
 
Efter allt detta så hämtade jag Bam och gjorde i ordning honom för en uteritt. Jag orkade helt seriöst inte ta Bubblan, jag ville bara ut och rida, skita i vart jag rider, bara ha en häst som går fram över allt utan konstigheter och blir rädd för allt och lite till. Bubblan är ju väldigt pigg så egentligen var det väll han som behövde gå mest av dom två, men jag orkade inte ta honom och jag kände att jag behövde rida på Bam, hade ont över allt och ville bara sitta på hästryggen och njuta, inte behöver hålla på och rida rida och hålla Bubblan sysselsatt hela uteritten, det hade jag inte min hjärna med mig till att göra. 
 
Satte musik i öronen och red iväg på Bam som till den början gick väldigt, väldigt långstam. Lät som en gris bär vi gick förbi ett par islandshästar i byn där vi har hästarna och sedan bara trampade han på (kolla på den här filmen och höj ljudet så förstår ni vad jag menar med gris) , vi travade lite på olika sträckor, gick på stigar i skogen och travade och galopperade. Det var skönt att kunna göra allt detta utan att behöva tänka så mycket, med Bam går det bara att göra saker, man behöver inte tänka så mycket när man bara ska ut på en sån här kravlös tur. Slappa tyglar hela vägen och han travade på bra och galopperade på bra, sen på hem vägen dog mobilen så jag red sista biten utan musik i öronen och det var underbart det också att få höra hovarna mot marken! Balsam för själen var denna uteritt! Men nästa gång jag ska rida så vill jag ta Bubblan, han är det lite mer fart i även fast man måste hålla honom sysselsatt hela tiden, Bam måste jag sitta och pressa framåt, ha ha lata gubbe! Men lite fart blev det i han på hemvägen när han hörde att Bubblan gnäggade på honom, där och då bevisade Bam att han kan skritta så mycket fortare, han bara pekar finger åt mig när jag skänklar på honom framåt... ha ha
 











Kom ihåg mig?