Han säger oss något...

Gårdagens ridning i paddocken slutade inte så bra om vi säger så, Bubblan har ju som ni märkt och som jag delat med mig av här på bloggen bockat och hållit på dom senaste dagarna, eller dom tre senaste ridturerna har han bockat och kastade sig framåt, helt utan förvarning. Det som skiljer sig från hans 'glädjehopp' som han bjuder på under vissa uteritter eller pass i paddock så vissar han tydligt när det glädjehopp eller som han kallar det äliva upp stämningen hopp' han brukar oftast då samla sig, samla, samla och bara dra in nosen mot bogen och sedan kommer hoppet eller likande... och vi har inte tänkt så mycket på hans bockningar och allt som haft för sig under turerna, utan mer tänkt att det är höstkänslor och allt där till som gör att han hoppar...
 
Tills vi tog oss en funderare, för när vi tänkte efter så har hans hopp och bockningar inte varit av glädje eller energi. Hoppen och att han kastat sig iväg och sedan bockat har varit något helt annat och kommit helt utan förvarning, det säger bara pang så kommer det, obehagligt för man är inte alls med på sängarna och när han kastade sig iväg och bockade igår så höll jag på att trilla av eftersom jag inte var berädd på att han skulle göra som han gjorde.. Så vi funderade ett tag och Sofia hoppade upp och kände på honom och vi konstaterade att han tappar vänster bak.. den hänger inte med... Men det visade sig vara något helt annat när vi kom hem efter uteritten och paddockturen.
 
Hela högersidan från bogen och bak till rumpan var stenhård... då menar jag stenhård... Andra sidan var mjuk och fin som han brukar vara och högern var stenhård och spänd hela vägen från bogen och bak till rumpan, men rumpan var värst, heltklart.. Vi klämde och kände och kom fram till lite varmare täcken ute och sedan ska Sofia ringa och boka in till så han ska bli igenom kollad av hans massör så hoppas vi att det släpper, för dessa spänningar vill vi inte ha kvar, vi vill ha mjuka och följsamma Bubblan. Vissa rörelser när vi tänkte efter gjorde att han kstade sig iväg, och det måste bero på spänningana han har haft... Det tog tre turer innan vi lyckades komma på vad det var, men bättre sent en aldrig och nu vet vi hur vi ska börja detta och så hoppas vi att det blir bra snabbt!
 
Så min och Bubblans plan att träna i paddocken igår gick inte så bra med tanke på att han kastade sig och bockade flera gånger.. Sofia kunde där emot rida mer på Bambam och med mina ögon på sig.. Men innan hon red så gick det förbi en kvinna som faktiskt fick Sofia att börja med western för många år sedan, hon åkte förbi med barnbarnen som fick sitta lite på super snälla vild hingsten Bambam ;-) 
 
 











Kom ihåg mig?